"All I want for Christmas..."

Jaha, då satt man här ett par dagar innan jul och jag känner mig HELT slut både i kropp och knopp efter arbetsveckan som gått! I år igen! Hur tänkte jag egentligen? Kom på mig själv med att vara grymt avundsjuk på flera av mina kunder jag haft under veckan. Tänk vad skööönt att vara lite ledig, börja dagen med en helkroppsmassage och sedan gå och fika något absurt gott och onyttigt ute på stan! Men istället har jag jobbat som en galning och känner mig ungefär 20 år äldre än innan veckan börjande. Gissningsvis.

Den här julen var tanken att vi skulle åka till Kiruna och fira med min sambos föräldrar. Vi brukar försöka hålla på det obligatoriska vartannat år hos respektives släkt. Men för några dagar sen kände jag att - nä! Nästa jul vill jag vara hemma! Jag vill också laga julmat, ta ledigt ett par dagar innan julafton, gå på behandling, fika och umgås med vänner, sova.... För även om jag tycker att det är trevligt att umgås och åka bort på julen, så är jag en riktig "hemmamänniska" som samlar mest energi när jag är...ja, hemma och inte har så mycket planerat. Varför jag egentligen känner mig så slut efter den här veckan tror jag inte bara beror på att det har varit mycket kunder, mycket massager, utan många moment och  mycket hattande mellan olika ställen och uppgifter.

Jag vill verkligen inte stressa under julen, det ska ju vara en lugn tid för ledighet och tid att umgås med de man tycker om! Men tyvärr har jag ingen annan att skylla på än mig själv. "All I want for Christmas is time"! Och på något underligt sätt verkar det som att tomten (eller vem det nu är som lyssnat) hört mina  önskningar, för på grund av ett litet missförstånd så kommer vi faktiskt att vara just hemma i år på julafton! Och även om vi än så länge inte handlat en enda bit julmat hem, så känner jag mig redan ganska lugn och harmonisk. Missförstå mig inte, det hade varit mysigt att åka upp till Kiruna, men just som situationen varit, är jag inte heller ledsen över att vi bli hemma. Det här får bli julen då det är tid att bara vara. Mat fixar sig alltid, vi bor ju trots allt i ett I-land... Och det känns grymt skönt att för första gången någonsin inte ha julafton helt inplanerad. Det enda jag vet är att jag kommer att vara hemma och om än inte njuta av en helkroppsmassage, så få njuta av de små detaljerna som faktiskt är jul. Och som med allt annat, är det ju just delarna som gör helheten. Och ofta är det just som bäst när det blir oplanerat och fritt från förväntningar, för det lägger man också märke till nyanser och detaljer som annars bara hade drunknat i allting annat.

Så - God Jul:)

Jag kanske inte har berättat så mycket om upplevelser i Stundvis kroppsvård & upplevelser?

Tiden går fort, rasande fort.... Men man åldras inte en dag.... brukar jag ljuga för mig själv ibland och hoppas att på att visualisering bara måste funka!

Just nu sitter jag i soffan och pustar ut efter ännu en hektisk dag ackompanjerad av en kopp glögg:) Jag kan inte direkt påstå att jag har haft en jobbig vecka, även om den varit till största delen ockuperad av just jobb. Men jag har haft roligt! Det är nämligen så att jag numera är anställd en dag i veckan.

När jag startade mitt företag, så var min tanke att jobba någonstans 60-75 procent med massage och spabehandlingar och övriga procent med upplevelser. Därav namnet Stundvis kroppsvård & upplevelser. Vad är då upplevelser? Ja, det kan ju vara i princip vad som helst, men i mitt fall inriktat mot event- och konferens. Jag läste nämligen en utbildning som heter Upplevelseproduktion under fyra år på universitet som jag valde att inrikta just mot event- och konferensupplevelser.

Men eftersom det är mycket jobb med att starta upp ett företag så valde jag att från början fokusera på ena benet som också var tanken att bli min huvudsysselsättning, nämligen det jobb jag utför på salongen. Sen har jag av olika anledningar aldrig riktigt kommit igång ordentligt med det andra benet fullt ut. Framförallt för att det är en svår bransch att jobba inom, det tar mycket tid i form av möten, införsäljning och planering. Och det tar lika lång tid oavsett om det är ett stort eller litet arrangemang. Istället har jag i de flesta fall varit underkonsult till ett annat eventbolag.

Nu när jag jobbat åt mig själv och enbart med mig själv i dryga ett halvår, kände jag att jag behövde en förändring. Varför jag inte haft eller har ambitionen att jobba heltid på salongen, är helt enkelt för att det  blir för slitigt i längden. Att stå och massera tar ju på kroppen och det är mest massager jag säljer. Andra behandlingar är mer lyx än rent behov som folk unnar sig betydligt mer sällan än just massage. Sen kände jag att det blir lite väl ensamt i längden eftersom jag ju hela tiden jobbar själv. Det är inte samma sak att ha kunder som att ha arbetskamrater även om jag har fantastiskt trevliga och goa kunder! Och jag gillar verkligen min salong. Den är så mysig!

När möjligheten dök upp till att bli anställd en dag i veckan sökte jag den. En möjlighet att jobba på ett ställe jag tycker om, respekterar och i en bransch jag är intresserad av. Nämligen i receptionen på en kiropraktorklinik - Dr Brambergs Kiropraktorklinik på Östermalm i Luleå. Så nu jobbar jag där som regel varje onsdag med reservation för eventuella undantag som alltid dyker upp då och då. Jag har absolut inte gett upp att jobba med event, men jag är jättenöjd med att vara underkonsult för det är en bransch jag inte vill jobba själv inom. Det är mycket mer stimulerande att vara fler!

Jag trivs verkligen att både jobba själv och att vara för mig själv. Jag är en person som behöver mycket egentid eftersom det är så jag samlar energi. Men jag behöver ändå en dos av samvaro både till vardags och till fest. Appropå fest så blir det mer av den varan nu på fredag då jag och pälsklingen ordnar en adventsafterwork med temat "julen möter 80-talet". Det skulle ju bara bli en liten enkel kväll med samvaro men... jag tror den redan har nått helt andra proportioner;)

Men just ja, jag måste ju bara tillägga en sak appropå att saker och ting oftast händer av en anledning och att även onda ting kan mynna ut i något bra. Hade jag inte haft en dålig rygg, hade jag aldrig satt min fot på Dr Brambers Kiropraktorklinik. Då hade jag heller aldrig träffat på den otroligt trevliga receptionisten som jag efter otaliga behandlingar senare började äta lunch med en dag i veckan. Och det var hon som bad mig skicka in en ansökan när den här möjligheten dök upp. Och hon har kommit att bli en riktigt kär vän.

Så även om det kanske ÄR så att man faktiskt åldras med tiden och tycker att den springer iväg alldeles för fort ibland så tycker jag om att tänka på ordspråket: "Livet är inte de dagar som gått, utan de dagar man minns". Så jag brukar välja att tänka på mina ryggproblem som något att minnas - särskilt de bra sakerna det fört med sig. Och tänkt förresten vad tråkigt det skulle vara om tiden för alltid stod stilla....

Tiden går...

.... och jag inser att det redan är alltför länge sedan jag skrev något i bloggen. Men så är det ju ibland, energin räcker inte till allt och prioriteringarna varierar.

Jag har varit hemma i två och en halv vecka och Indien känns just nu ganska avlägset. Lite overkligt på något sätt. Jag kan hålla med om att det hade varit bra att vara ledig ett par veckor efter hemkomst, för att liksom landa mentalt, smälta det man upplevt och börjat göra de ändringar i vardagen som man antar ska kunna leda till att förbättra den. Istället har jag haft fullt upp med jobb. Och en del roligheter också om tur var. Men det är svårt att göra bestående förändringar (förbättringar) när man kommer in i den vanliga lunken där inget annat har ändrats och där det inte alltid känns som att det finns tid till att prioritera det som man borde.

Idag var första gången sedan jag kom hem som jag tränade ett riktigt yogapass. Första veckan efter hemkomsten var jag jätteförkyld. Andra veckan "bara" förkyld. Visst, rent fysiskt hade det varit möjligt att träna redan då, men helt ärligt kunde jag inte uppbåda vare sig energin eller motivationen utan prioriterade att vila istället. Men nu, äntligen är jag förhoppningsvis på rätt väg igen! Jag älskar ju yoga!

Är det inte konstigt att vi ibland prioriterar bort det som egentligen är bäst för oss? Som nyttig mat, bra och rolig träning och umgänge med vänner? Är det verkligen enklare att göra det som inte är lika roligt eller hälsosamt? Som att äta det som går snabbt, se på tv istället för att träna eller stanna hemma och... ja, göra ingenting....? Underligt det där. För min egen del kan jag inte påstå att det får mig att tycka att livet är toppen. Visst kan det vara skönt för stunden att få lite tid över för att bara slappna av, men är det egentligen den typen av avslappning jag behöver? Det finns ju bra och dålig kvalité även när det gäller att göra "ingenting". För glöm inte att "ingenting" alltid är någonting och är det då inte bättre att detta någonting är någonting att verkligen må bra av. Oavsett om det är tv, gemenskap eller annat. Att det är något som man verkligen mår bra av! Nä, nu blir det skärpning för min del, till att göra det som är bäst för mig. För är det någonting jag lärde mig i Indien, så är det en viss medvetenheten gällande att känna efter vad som är bra och dålig. Det låter kanske lite tråkigt, men lagom kanske ändå är bäst. Då får man ju också fler nyanser och låter inte en sak ta över fullständigt och bli för mycket. Och det gäller ju både vila, aktivitet, mat och umgänge. Jag gillar att vara lite lagom! För mycket av något leder inte nödvändigtvis till något bra...;)

En stor upplevelse rikare

Jaha. Då har jag alltså varit i Indien. På det som jag skulle kunna benämna som en av mitt livs största upplevelser.

Jag kom fram tidigt på morgonen Indisk tid efter en "uppfriskande" bilfärd som inte på något sätt är lik hur vi hanterar trafiksituationer här hemma. För en åkrädd person som jag var det.... lite väl spännande... Men jag lyckades förtränga att det var på riktigt och överlevde ju tydligen utan några synliga men.

Jag däckade ett par timmar i min säng. I det rum som var tänkt att vara mitt hem de närmsta femton dagarna. När jag vaknade upp insåg jag både sakteliga och abrubt hur totalt olikt detta hem var mitt eget. På alla sätt. Som jag förstår det så var detta ganska fint sett med indiska ögon. Även om det konstant befann sig små kryp i mitt badrum som idogt knatade sig framåt. Hade de tur slapp de bli uppätna av någon salamanderödla som kunde lura i ett hörn.

Jag visste ju att det skulle kunna vara på det här viset. Ändå kändes det lite värre än jag ville erkänna eftersom jag någonstans inbillat mig att jag skulle bli "indienfierad" som i ett trollslag och tycka att sådana här företelser var helt ok och inte bekom mig det minsta! Fast så kändes det ju inte riktigt allvarligt talat.... Insikt: jag är nog väldigt västerländsk. På det sättet i alla fall. Eller förmodligen på alla sätt som går när det gäller standardkrav och renlighet. Gillade nämligen inte heller min termitätna dörr som ledde in till badrummet. Eller mitt rum överhuvudtaget.

Nåja, det här var inte tänkt att bli ett inlägg om jämförelser mellan olika standardtyper, så jag avancerar istället raskt över till det viktiga. Det vill säga allt underbart jag faktiskt var med om och fick ta del av under denna resa. Eller i alla fall en del av alltihop.

Det första jag fick göra (som tur var efter att först fått i mig lite näring), var att träffa min ayurvedaläkare för en konsultation. Ett par timmar senare fick jag min behandlingsplan och ytterligare ett par timmar senare började min femton dagar långa behandlingskur.

Min nya vardag såg ut ungefär enligt följande:

• Uppstigning strax innan kl 06.00 för att inta dagens första medicin. Det smakade förjävligt! Rena rävgiftet i min mening. MEN såklart svepte jag i mig det med glad min i alla fall:) Och ja, det var flytande, därav "svepandet". Eller halsandet kanske är mera rätt benämning?
• 06.30-07.30 var det initalt dags för morgonens yogapass. Jag bad dock om att få träna yoga själv på rummet. Jag har ju verkligen fastnad i ashtangayogan under hösten och nu när jag hade tid, ville jag kunna fortsätta träna just denna typ av yoga. Däremot har jag jättesvårt att träna en timma före frukost så jag gjorde det ett tag efter frukost istället. Då jag hade i alla fall lite energi i kroppen:)
• 07.00 Fick jag te på rummet. Rena gourmémåltiden för mig som redan höll på att svälta ihjäl! Vilket jag såklart inte gjorde, men det kändes ibland så. Ganska ofta faktiskt! Jag upplevde i början att jag fick ungefär hälften så mycket mat under en dag som jag brukar äta här hemma. Men å andra sidan så rörde jag mig inte lika mycket så det var nog ganska tur. 
• 08.00 ÄNTLIGEN dags för frukost. Himmelriket! Dels för att jag var så grymt hungrig. Dels för att jag tyckte att det oftast var helt fantastiskt god mat. Min favorit var denna:
• 
  

• 
  
• En sorts supertunn pannkaka (fast utan ägg tror jag) med två olika dippsåser. Den ena salt och den andra söt. Gissa vilken jag bara älskade! Ja den söta såklar;) Det var en helt otroligt god kokoschutney. Jag som inte ens gillar kokos. Trodde jag! I glaset hade jag oftast ett örtvatten som var rosa till färgen, men ibland varierade jag med ingefäravatten. Det var det jag drack, förutom te under hela resan.
• Sen tränade jag då alltså yoga vid 9.30 på rummet. Jag fick alltså stor användning för min egen yogamatta som jag övertygat mig själv om att jag skulle ta med. Bra val av packning.
• 11.00 - frukt eller juice på rummet (jag var såklart vrålhungrig redan....)
• Någon gång mellan 12-12.30 fick jag dagens första behandling. En mycket annorlunda erfarenhet. Jag fick klä av mig spritt språngandes medan tre terapeuter tittade på. Även en AT-läkare var med i början av en ny behandlingsserie. Jag fick tre olika typer av så kallade Major Treatments och då hade jag varje sådan flera dagar i rad. Just ja, jag höll på att förklara scenariot innan behandlingarna satte igång; efter att jag klätt av mig knöt en terapeut fast en slags knyttrosa runt de privata delarna och sedan satte behandlingen igång. Ingen handduksteknik här inte! (eftersom jag inte hade någon handduk på mig) Och ja, de masserade i princip överallt utom det lilla som var täckt.... Ganska olikt hur det funkar i Sverige.... så i början kändes det väl inte superduperbekvämt, men jag hade ju liksom inget annat val än att gilla läget! Efter varje sådan här behandling så blev man även avduschad och intvålad och hela köret. 
• Efter första behandlingen hade jag hållit på att hungra ihjäl i ungefär tre timmar så vid den här tidpunkten var lunchen grymt efterlängtad! Ca 13.30. 
• Under eftermiddagen fick jag en kortare behandling runt 15-tiden.

• Ca 16.30 tränade jag dagens andra yogapass
• 18.00 - dagens andra rävgiftsshots... Alltså medicin i den formen.
• 19.00 superhungrig som vanligt och dags för middag
• Någon gång mellan 21-22 lyckades jag somna enligt rekommendation.

Ja. Så såg min vardag ut i dryga två veckor! Första veckan var jag riktigt trött och kände mig sliten. Orkade inte ens läsa bok de första dagarna utan satt mest på min lilla balkong och stirrade. Eller vad jag nu gjorde. Allvarligt talat minns jag inte vad jag tänkt på de här veckorna i Indien. Inte alls några djupa tankar som jag hade trott att jag skulle göra! Men det var väl precis det jag behövde - semester från mitt eget huvud... Klurar gör jag faktiskt tillräckligt ofta här hemma i vardagen.

Jag fick behandlingar och medicin, samt anpassad kost för min allergi, rygg/bäcken samt matsmältningen. Inom ayurveda ser de dock detta som obalanser i mitt system som ska återställas, snarare än enskilda problem. Förutom den mindre smakfulla medicinen tidigare under benämningen "rävgift", fick jag andra örter och preparat i samband med måltiderna. Vissa äter jag fortfarande nu hemma i Sverige.

Åter till det där med standard och det som jag råkade raljera om i början.... Andra veckan flyttade jag över till en av de andra klinikerna (samma ägare). Inte enbart pågrund av att jag ville ha det mer... "bekvämt"....  utan även för att jag ville se och uppleva lite mer när jag ändå befann mig i det här landet. Ett plus var såklart bättre standard. Och att det var mer öppet på alla sätt. Första stället var det mycket växtlighet och allt kändes väldigt kompakt. Dock otroligt familjär stämning! Andra stället var på en ö och själva boendet mer luftigt. Jag kan egentligen inte påstå att det ena är bättre än det andra. Det beror på hur man är och i vilken typ av miljö man trivs i. Jag trivdes dock bättre på det ställe jag avslutade min vistelse på.

Förutom behandlingar så hann jag även med en vända till en indisk småstad och ett besök på fabriken där alla mediciner och andra preparat tillverkas. Jag har även tagit del av andra personers (många svenskars faktiskt!) erfarenheter och personalens kunnande på olika sätt. Det har varit en otroligt värdefull resa, precis som jag hade önskat! Jag har även lärt mig att bli mer medveten och uppmärksam på saker som tillexempel ätandets konst. Mat är verkligen och ska vara, en stor njutning, men blir tyvärr ofta något man klämmer in i  all hast under vardagen och inte alltid av bästa kvalité rent näringsmässigt. 

Effekten av resan och det jag fick vara med om är svårt att säga i dasgläget utan lär väl visa sig när jag mer kommit in i vardagen här hemma. Dessvärre drabbades jag av en dunderförkylning ett par dagar efter hemkomst. Eller måhända resterna av en del slaggprodukter som faktiskt ska ut ur kroppen för att den ska kunna komma i balans igen....  Egentligen är ju tanken att man ska vila när man kommer hem, lika länge som man varit under behandling. Det skulle i mitt fall bli dryga två veckor. Men jag har istället haft mer än mycket jobb. Allt är inte alltid optimalt och så är det bara. Det får gå ändå. 

Som jag nämnde inledningsvis skulle denna resa kunna benämnas som en av mitt livs största upplevelser. Den var så totalt annorlunda mot för andra "vanliga" nöjesresor. Mitt syfte här var ju framförallt att lära och känna, snarare än att ha roligt dagarna i ända. Det finns mycket mer än det jag nu beskrivit att berätta, men det jag framförallt vill lyfta fram är att en av mina livs största upplevelser egentligen var känslan av att komma hem igen. 

Paus!

Nu är det snart dax.... 06.00 imorgon går planet som ska börja ta mig mot Indien och nya erfarenheter och upplevelser. Eftersom jag kommer att ha begränsad tillgång till Internet (mig veterligen ingen wifi på rummet), så säger jag "paus" här på bloggen tills jag kommer tillbaka. Förhoppningsvis med en massa spännande lärdomar att berätta:) Ghaaa! Vad spännande det ska bli:)!!

Och det ska bli intressant att släppa livlinorna "ringa en vän", "ta en chokladbit" och "facebooka" under en period. Nu är det bara jag......;)

Betydelse

Lite glest mellan blogginläggen just nu:/.... Inte alls meningen, men jag får ursäkta mig med att jag har haft väldigt fullt upp med jobb och livet i övrigt. Känner mig inte alls mentalt förberedd för Indien! Hade helst velat varva ner innan och åka mer rofylld och lugn... Men men, jag hinner väl varva ner på planet om inte annat, det bli det det bli, och som det blir;) Jag försöker verkligen att inte ha några förväntningar, utan gå in i allt med ett öppet sinne. Vilket inte är lätt för ett litet kontrollfreak som jag...:)

Tror dock att jag blivit lite nostalgisk under veckan, dels för att jag varit "själv"(vilket inte riktigt är sant, jag har faktiskt varit i utomordentligt gott sällskap av både gamla och nya vänner:), dels för att jag ska åka bort och lämna Sverige och vardagen för ett litet tag.

Ta facebook till exempel. Jag har mer eller mindre dagligen kontakt med en massa olika människor. Vissa av dem har jag inte ens träffat på flera, flera år (inte ovanligt i fb-sammanhang). Tänk om det finns människor jag faktiskt aldrig mer träffar? På riktigt alltså. Och tänk om det finns människor jag träffar ofta, fysiskt, som jag aldrig mer kommer att se? Jag vet att det låter lite tragiskt att tänka så, men det jag vill komma till är att jag kanske inte berättar tillräckligt ofta för dem jag tycker om hur mycket de faktiskt betyder för mig.... För vänner, nära och kära är ju det som faktiskt utgör en stor del av livet. Och en dag finns de inte alla där längre....

Eftersom jag är en sucker för pianomusik, så tyckte jag att denna låt passar så fint till de man älskar....

"Because I love You"

Så nu ska i alla fall jag påminna mig själv om att berätta lite oftare hur mycket människorna i min närhet betyder.... Oavsett var dem befinner sig.

Ensamhet

Ikväll lämnade älsklingen landet och begav sig till varmare trakter. Tillsammans med sina barn. Nåja, det är ju vuxna, men barn är alltid barn för sina föräldrar har jag förstått. Jag har absolut inga problem med att vara ensam. Jag trivs ganska bra för mig själv utan att känna att jag måste hitta på något eller träffa andra människor. Oftast. Jag vet inte varför, men just idag kändes det jättetråkigt att han åkte iväg! Och jag saknade honom redan innan han hunnit åka...

Men jag tror att det är nyttigt att vara ensam till och från. Och jag tror också att det är nyttigt att känna saknad. Att vara bara med sig själv är inte alltid det lättaste, särskilt om man inte är van vid det. Men jag brukar alltid försöka se det som en möjlighet att lära känna mig själv ännu lite bättre än förut. För konstigt nog så känner  man inte alltid till allt om den man är och hur man utvecklats förrän man stannar av och lyssnar.  Särskilt när man är van att nästan jämt vara tillsammans med någon annan.

Att sakna någon speciell samtidigt som man är ensam, kan göra att vissa band växer sig starkare trots det fysiska avståndet. Och den tomhet som den personen efterlämnar, säger också något. Både om den man är, om den som är borta och om det som finns tillsammans. Jag tycker att saknad är en så fin känsla på många sätt!

Jäklar vad djupt det blev, det var inte riktigt meningen!:) Men nu när jag tänker efter så har jag ofta en tendens att filosofera på det sättet när jag är just själv. Lite djupare, lite mer begrundande... Men så är jag och har alltid varit något av en klurare, på gott och ont.


Så nu har jag först denna vecka och därefter två och en halv vecka i Indien för mig själv (ja, det kommer att finnas andra människor där också, men det går nog att förstå vad jag menar). Undrar vad jag kommer att filosofera om och upptäcka då? Jag antar att det bara är att ta chansen då och då för att lära känna den person man med all säkerhet vet att man kommer att dela resten av sitt liv med - nämligen jag.

Snart är det jul igen:/

Ja, visst är det fascinerande att året liksom rullar på. Och snart är det jul. Igen. Egentligen gillar jag inte att planera kring högtider så långt i förväg, utan mer att ta allt som det kommer. Det blir mindre hets och stress på det viset.

Men när man har ett företag som har sin toppförsäljning innan jul så är jag så illa tvungen att vara lite planerande. Särskilt eftersom jag kommer att vara borta större delen av november och inte vill kastas helt oförberedd in i julruschen när jag landar i Sverige igen. (Fatta att om mindre än två veckor ÄR jag i Indien!!!!!)

Jag gillar att paketera saker, oavsett om det handlar om fysiska paket eller upplevelsebaserade paket. Så i helgen satt jag på salongen och paketerade ett gäng blivande julklappar som innehåller:

• Presentkort på 60 min massage
• Fotcrème
• Handcrème
• Bodyscrub
• Body lotion
• Schampo/duschcrème (jag tvättar mitt hår med denna produkt och behöver inte ens balsam!)
• Ansiktsrengöring
• Ansiktspeeling
• Face balm rose (en nattcréme som även passar bra för att skydda huden mot kyla på dagtid)

Detta paket innehåller alltså både ett presentkort och åtta stycken produkter från Dermanord/Maria Åkerberg och kostar 995 kr. De finns i ett begränsat antal men går att "boka" via min mob eller mail (070 222 81 99, malin@stundvis.se).

Sådär ja, det blev en del marknadsföring i detta inlägg. Företagarens måste! Men jag skulle aldrig sälja något jag inte skulle vilja få själv. Eller som jag skulle vara beredd att köpa till någon annan;)

Nu ska jag göra mig i ordning för en lång arbetsdag till sena kvällen. Har massor med jobb nu innan jag åker bort och redan bokningar in i december. KUL!

Ha en riktigt fin dag:)

Allt har sin tid

I helgen är första gången som vi inte befunnit oss ute i stugan sedan... ja, sedan vi började vara där i våras. I fredags var jag på AW på Småföretagsbyrån - det vill säga det företag jag betror min bokföring åt. Tanken var (såklart) att det skulle bli en lugn kväll. Jag hade känt mig ganska trött hela veckan så det kändes liksom det smartaste alternativet.

Efter denna AW, som avslutades någonstans runt 20.30-tiden. Så gick jag och min sambo vidare för att ta en drink. Det är så sällan vi gör det (eftersom vi ju inte har varit hemma på helgerna sedan länge). Väl inne på Bishops Arms, så träffade vi på en annan av gästerna som varit med tidigare under kvällen och som nu anslutit sig till en sedan länge planerad utekväll med några vänner.

Vad ska jag säga... Det blev definitivt inte en lugn och tidig kväll. Tror att jag somnade runt 02.00-tiden X antal bubblande glas senare. OCH även efter många "intelligenta" samtalsämnen och framförallt glada skratt:0) Sammanfattningsvis en mycket trevlig kväll! Trots att den inte blev i närheten av vad jag planerat att den skulle bli.

Men ibland är det ju just det som gör att det blir extra kul i tillvaron. Roligt går ju inte alltid att ha på beställning eftersom de planerade ibland förstörs av för höga förväntningar. Men utan förväntningar alls kan det ibland bara bli SÅ kul!

Lördagen blev en naturlig vilodag som avslutades med bio - Hypnotisören - som appropå förväntningar, överträffade mina, då jag läst boken och var en aning skeptisk. Idag åkte vi ut till stugan för att göra den färdig att "gå i idé" över vintern. Med viss sorg i hjärtat stängde vi igen dörren för kanske sista gången i år.... Nästa gång vi kommer dit kommer det att se ut ungefär så här (fast med en vit bastu istället för gul, eftersom vi ju eliminerat det gula i år):

Men jag vet att det kommer att finnas tid att få njuta av en kväll likt den ovanstående igen. Allt har sin tid. Och om man inte får längta efter något man tycker om, så har det inte lika mycket tjusning och man uppskattar det inte lika mycket, tror jag.

Så nu kommer en tid av både mörker, Indienresa, kanske någon rolig krogkväll, mycket jobb, utbildning och inte minst juletider. Men snart, om några månader, blir det ljusare igen. Och jag kommer att längta, samtidigt som jag kan försöka njuta av både det planerade och oplanerade som följer framöver. Längtan är en säregen känsla jag inte skulle vilja vara utan....

Sova gott

Det optimala (enligt ayurveda) för kroppen och sinnet är att komma i säng i god tid på kvällen och helst somna före kl 22.00. Då får man en ordentlig nattsömn och kan vakna utvilad innan kl 06.00;) Passar perfekt för mig. Och faktum är att man får en annan sömn än om man nattsuddar och kommer i säng först efter midnatt någon gång (men stiger man upp före kl 6 så kan jag lova att man är trött före kl 22....)

För att kunna få en bra sömn så är det inte så bra att äta för nära inpå sänggående eftersom kroppens inre organ då inte får vila utan istället är upptagna med att smälta maten. Och organen behöver faktiskt också vila för att orka med resten av livet! Men är man jättehungrig så kan det vara bättre att ta något väldigt lätt och litet istället för att ligga där med kurrande mage och en känsla av tyna bort! Jag kan absolut inte somna om jag är hungrig....

Om man inte får någon "sovro" kan det passa bra att koka en kopp varm mjölk med kardemumma eller saffran. Det gör att man lättare slappnar av. Detta är enda gången ayurvedisk lära rekommenderar att man dricker mjölk (om man inte är ett litet barn) och då ska den vara uppkokt. Jag tycker att det är supergott:) Särskilt nu när det bär mot vintertid....

Sov gott!

Ironiskt nog

...Så har jag gått och blivit förkyld! Dagen efter att jag släppt mitt anti-förkylningsinlägg! Haha. Nåja, jag är bara väldigt lite förkyld. Skulle förmodligen varit döende om jag inte ätit förkylningshonung, nässelpulver och nyponpulver;)

Som sagt, det finns inga mirakelkurer och jag vet att jag blir ganska utsatt när jag jobbar på salongen. Men man kan alltid göra sitt bästa för att stärka kroppen så mycket som möjligt. Särskilt då det inte finns någon risk att det man gör, kan göra saken sämre. Och som sagt, känner mig redan bättre och starkare än igår kväll. Och det känns bättre att jag blir "sjuk" nu än när jag ska till Indien:)

Indien ja... Kan knappt fatta att det är mindre än en månad kvar innan jag åker!!! Skräckblandad förtjusning är känslan som griper tag i mig vid den insikten.

Kerala närmare bestämt, nere i södra Indien. Det känns bara så... overkligt! Jag bokade ju resan i Juli och nu är det snart mitten av Oktober och det börjar liksom gå upp för mig att det kommer att bli verklighet. Hur tänkte jag? Resa till Indien alldeles själv?! Jag som inte ens varit utanför Europa! Men å andra sidan... vilken lärorik, jobbig, fantastisk, annorlunda, utmanande, varm, härlig upplevelse jag kommer att få vara med om! Det är klart jag vill åka! Resan skrämmer mig antagligen för att jag någonstans förstår att den kommer att förändra något. Och alla förändringar som är viktiga går inte obermärkt förbi. De känns.

En resa är aldrig bara en resa. Oavsett om den sker geografiskt eller i sinnet. Eller både och för den delen. Ibland behöver man förflytta sig fysiskt, för att kunna ta reda på hur man ska röra sig framåt mentalt också. Och den här gången, vet jag, med all säkerhet, att resan sker långt utanför min trygghetszon. På alla tänkbara sätt:)

Anti-förkylningstips

Jag tänker inte gå ut med någon exalterande marknadsföring om att "ät det här så blir du inte sjuk!" Det finns inga kvick-fix och rena mirakelkurer. För någonting. MEN kanske kan man undvika att vissa baciller bosätter sig i ens system och om de ändå gör det kanske de inte behöver bli så långvariga.

Under ayurvedautbildningen fick jag lära mig hur man gör så kallad förkylningshonung. Denna kan man ta både i förebyggande syfte och när man känner de första symptomen. Men ta inte honung på något sätt om du har feber eftersom den kan göra att febern höjs! Undvik även att ta honung i dryck som är varmare än 40 grader. Den är i så fall bara ett sötningsmedel. Ta den på sidan om istället.

Här kommer i alla fall "receptet":

• 1 dl honung (ekologisk)
• 1 tsk gurkmeja (pulver)
• 1 tsk ingefärapulver
• 1/2 tesked malen svartpeppar.

På ett ungefär. 

Blanda ihop i en burk och ta en tesked några gånger om dagen. Den verkar antiinflammatorisk och stärker immunförsvaret. Gott är det också! Tycker jag....

Lite om värktabletter/febernedsättande enligt vad jag fått lära mig.... Eftersom dessa typer av tabletter belastar levern så kan de faktiskt hindra att kroppen blir fri från värk eller feber istället eftersom systemet inte får möjlighet att vila. Men det är klart att de kan vara nödvändiga vid hög smärta eller hög feber då man behöver mer akut hjälp. Men som vana eller förebyggande - nej!:)

Dåligt samvete?

Detta dåliga samvete.... Nä, jag känner inget sådant just nu, men jag klurade lite på det där igår kväll (jag jobbade inte så sent och hade tydligen energi kvar att tänka på konstiga saker när jag kom hem:).

Tänk att många av oss har så lätt för att få en släng av just dåligt samvete i tid och otid. "VARFÖR skulle jag säga så?" "Var det verkligen nödvändigt att äta den där kakan?" "Lät jag inte lite sur? Det var ju onödigt..." "Jag skulle inte sagt nej, jag borde ha ställt upp..." och så vidare.

Själv har jag extremt lätt att få dåligt samvete i tid och otid. Sen ältar jag ämnet i fråga både med mig själv och de stackare i min omgivning som har oturen att råkas svara i telefonen när jag ringer. Ältandet har nog med att göra att jag försöker ändra min åsikt och få bekräftelse för att jag faktiskt hade rätt att agera som jag gjorde och då slippa den gnagande känsla av dåligt samvete. Och vips har det dåliga samvetet ätit upp minst en halv dag av mitt liv.

Men är det inte fruktansvärt onödigt? Jag menar, visst kan man göra fel ibland och råkas säga fel saker, men det är ju faktiskt mänskligt. Så länge man inte gör det med avsikten att faktiskt såra någon. Men att få säga "nej" eller att få säga sin mening, även om den inte alltid är supersmickrande för motparten, det måste väl ändå vara tillåtet? Annars är man ju ofta mer dum mot sig själv. Har du aldrig känt den där känslan av att ha gått med på att göra något och sen blivit irriterad på dig själv för att du ställt upp fast du egentligen inte ville? Det har i alla fall jag.

Sen finns det ju den än mer "sjuka" varianten av dåligt samvete, känslan av att på något sätt ha blivit FÖR fördelaktigt behandlad! Ve och fasa! Vilket brott! "Men inte borde jag väl ha fått så mycket...."

Jag tror inte att dåligt samvete på något sätt är hälsosamt. OM man inte gjort någon illa med avsikt bör återigen poängteras. Och man ska väl inte alltid behöva be om ursäkt för vad man tycker, även om det inte faller alla i smaken? Och det är faktiskt tillåtet att tacka nej till saker om man inte vill göra dem. Visst, ibland tycker jag att man kan "ställa upp" men då ska det vara ett medvetet val att OK, jag vill egentligen inte det här, men jag gör det ändå för att verkligen kunna glädja någon annan och då känns det bra i alla fall.

När det gäller mat och godsaker däremot, har jag väldigt svårt att få dåligt samvete numera. Min teori är lite av att det man äter med gott samvete mår man bra av och det man äter med dåligt samvete mår man dåligt av. Punkt! Och till min glädje bekräftades den teorin delvis under ayurvedautbildningen förra veckan. Det finns inga förbud inom den läran, däremot rekommendationer. Men det allra, allra viktigaste är att man ska tycka om det man äter. Låter väldigt vettigt tycker jag.

Jag har tyvärr inget knep mot hur man undviker onödigt dåligt samvete. Kanske handlar det om att bli mer medveten om sina egna känslor i olika frågor och först och främst kunna vara rättvis mot sig själv. För då kan man alltid stå för sin åsikt, både gentemot sig själv och mot andra. OCH superviktigt - det HJÄLPER INTE att få dåligt samvete:)

Reflektioner efter veckan som gått

Vilken vecka jag har haft! Det har varit SUPERnyttigt och roligt, samtidigt som det även har varit mycket att ta in, processa, reflektera och så vidare. Men nu har jag alltså gått steg 1-3 i ayurvedautbildningen. Det är 10 steg totalt så förhoppningsvis kanske jag är klar någon gång runt nästa årsskifte? Kanske...

Igår så hade jag lite tid till att försöka landa allt nytt som kommit till under veckan. Vi åkte ut hit till stugan i fredags (äntligen! Det var ju två veckor sedan sist!) och igår tog jag mig ann "lite" lövkrattning,  det vill säga den perfekta sysslan då man kan göra nytta och samtidigt tänka på annat.

Något som jag fascinerats av och funderat över under veckan, är alla de här personlighetsindikatortesterna som finns. Till exempel Myers Briggs, som jag då har gjort hela fyra gånger via jobbet bland annat i olika sammanhang. Inom ayurveda så är det ju också så, att de läser in olika personlighetstyper (vata, pitta, kapha och kombinationer däremellan) och vad dessa har för egenskaper. MEN de kopplar även ihop dessa personlighetstyper med den fysiska kroppen, vilket "vi" i Sverige och andra västerländska länder sällan gör. Alltså, förutom personliga egenskaper så tittar de även mycket på vad den personen mår bäst av att äta för att få de bästa förutsättningarna att må så bra som möjligt.

Och det är en av anledningarna till att jag föll för det ayurvediska tänket; delarna och helheten. För vi ÄR ju både och - en helhet med en massa olika delar, men även en del av en hel värld!

I början av ayurvedautbildningen

Jag har haft en härlig, intressant och mycket lärorik helg! Steg ett i Ayurvedautbildningen är nu till ända. Och vilket härligt gäng vi var som hade samlats för att ta del av all denna kunskap! Gruppen gör ju så mycket när man delar något på det sättet, eftersom man använder varandra som bollplank och för att diskutera tankar och idéer med. Och gruppen blir därmed en stor del av lärandet.

Jag har lärt mig otroligt mycket på kort tid, samtidigt som jag också insett att jag har SÅ mycket mer att förstå! Men så brukar det ju vara:) Och nu har jag fyra underbara utbildningsdagar kvar med steg två och tre. Då blir gruppkonstellationen lite annorlunda eftersom vissa inte ska fortsätta just nu och vissa som gått steg ett tidigare kommer in till de följande stegen.

Jag tror mycket på att alla vi möter, speciellt i sådana här sammanhang, har en betydelse i vår utveckling och vårt lärande om oss själva. Det ska verkligen bli spännande att fortsätta på denna resa, som jag just nu anar blir större än jag tidigare trott.

Såklart har jag även investerat i lite nya godingar: Pitta-balansolja och Vata-balansolja. Vi människor består ju mer eller mindre av tre doshor; Vata, Pitta och Kapha. Mer om detta och Ayurveda över huvud taget kan du läsa här eftersom jag inte har någon anledning att uppfinna hjulet igen genom en egen beskrivning. Inte just nu i alla fall.

Dessa oljor ska i alla fall hjälpa mig att må ännu bättre på olika sätt. Deras konstellation och doft påverkar både kroppen och sinnena. Vata-balansoljan passar till exempel bra att massera fötterna med på kvällen eftersom den "drar" ner energin från huvudet, det vill säga lugnar tankarna. Samtidigt som fötterna känns behagligt varma. Detta gör att vi varvar ner och kan sova bättre.

Så i natt kommer jag att sova lättvaggad:) Dels på grund av den sköna lugnande oljan, men även för att min hjärna verkligen behöver vila efter all ny kunskap den fått ta till sig under helgen. Och vila är alltid viktigt för att vi ska kunna återhämta oss och bli mottagliga för något nytt.

Det är något visst med fredagar...

Har du märkt och känt att folk liksom känns lite mer lättsamma och gladare på fredagar? Mer än vanligt? Jag kanske bara inbillar mig, plus att jag själv alltid känner mig liksom lite lättare på fredagar.

Idag har jag varit på ett företag och masserat hela förmiddagen. Nu har jag en lång lunchrast som jag inledde med en kaffelatte nere vid södra hamn i solen. Typiskt sådant som känns "fredag"! Ja, jag dricker ju kaffe igen. Jag hade ju som sagt inte för avsikt att sluta helt. Men numera dricker jag max 3 koppar per dag. Oftast bara en.:0)

I helgen börjar jag min utbildning inom ayurveda! Så just den här fredagen känner jag mig extra lyrisk! Undrar just vad som krävs för att skapa denna fredagskänsla en vanlig vardag. I alla fall jag, skulle behöva mer än en fredag i veckan.

Trevlig helg<3

Nykär i yoga!

Måste bara börja med att säga; vilken fantastisk höstdag det har varit idag! Tog en omväg till salongen på förmiddagen och såg plötsligt alldeles knallröda löv framför mina fötter. Vilket då tydligen innebär att jag inte lyfter blicken och ser lite längre fram. Vad nu det säger om mig kan vi ta vid ett annat tillfälle. Eventuellt. Men nu gjorde jag det i alla fall. Lyfte blicken alltså och insåg att världen ofta är ganska fantastisk! Även om dessa bilder inte alls gör det här vackra trädet rättvisa.

Men nu var det ju inte träd jag skulle prata om. Utan istället det faktum att jag är handlöst förälskad och kännbart nykär. I Ashtangayoga! Jag har testat yoga tidigare i perioder och har tränat lite poweryoga hemma till dvd. Men jag har aldrig fått in någon riktig rutin på det. Jag har tyckt att det är roligt och givande, men aldrig "fastnat" för det, mer än att jag intellektuellt fattat att det är superbra både för kroppen, inre organ och sinnet.

Det är till och med så att jag stundtals känt att yogan irriterat mig något fasanfullt! Alla dessa omänskliga (nja...) ställningar som jag inte kan utföra.... Jävligt jobbig träning rent ut sagt, eftersom den utmanar både mitt tålamod och min fysiska styrka och smidighet.

Men nu... jag vet inte vad som har hänt, jag är bara helt fast! Kanske har jag helt enkelt inte varit redo för yogan tidigare. Nu känner jag att den är utmanande på ett bra och givande sätt. Jag ger mig in i den med fullt fokus och en bestämdhet om att jag ska utvecklas och bli bättre. Vilket jag, bara efter en och en halv vecka in i kursen, faktiskt har blivit. Jag är lite feg... rädd om ryggen. Har man haft riktigt ont, så vill man inte få ont igen. Då blir man försiktig. Ibland lite väl försiktig och vågar inte utmana och prova. Men jag märker att nu när jag gör det, fast jag är rädd, så händer det saker. Det går framåt! Och ryggen känns bättre än på mycket länge.... Jag inser också att ryggen och sedan rädslan för att få ont igen, har gjort mig grymt stel på många andra ställen i kroppen jag inte alls varit så stel på tidigare....

Ibland är det ju så att man vet att något är bra, men man gör det inte. Vågar inte. Av rädsla för att misslyckas eller att det ska göra ont och man ska få ett bakslag. Det spelar ingen roll om vi pratar om yoga eller livet i stort. Men sen när man ändå utmanar, trots att rädslan ligger och lurar i bakhuvudet, det är ju då man har möjlighet att utvecklas. Hur ska man annars kunna göra det? Utveckling är ju ingen lyxsysselsättning som innebär lull-lull och bananskal dagarna i ända. Det är hårt och krävande arbete! Oavsett vad det handlar om.

Så jag ser faktiskt yogan som något mycket mer än fysisk träning, vilket ju faktiskt är själva tanken med yoga. Jag ser den äntligen för vad den faktiskt lär mig mig, en träning för och om livet. Visst ska man vara försiktig, men blir man för försiktig så bygger man på onödiga rädslor som begränsar hela ens liv i slutändan. Jag vill inte ha det så. Inte vara en rädd person som inte vågar prova, utmana och utvecklas. Trots att det tar ont ibland så är det nödvändigt att känna det för att kunna gå vidare. Och i slutändan vill i alla fall inte jag att livet ska definieras som enkelt med en spikrak utstakad väg. Jag vill att livet ska vara intressant. Även om det ibland lutar åt olika håll. För det är när det lutar man lär sig att hitta balansen.

Kontraster

Anlände äntligen till stugan igen igår eftermiddag. Riktigt, riktigt blåsigt ute, regn och rusk. Supermysigt att tända en eld i brasan, sippa på ett glas rött (som i och för sig var några grader för kallt inledningsvis..) och läsa bok och bara njuta av ljudet av regndroppar mot plåttak och vinande vind ute.

Pensionären jag gick och la mig supertidigt (vilket i och för sig inte är så konstigt om man envisas med att kliva upp jättetidigt i ottan:) och vaknade utvilad strax efter 06.30 i morse. "Sovmorgon";-) Tittade ut och möts av en värld som, tillskillnad från gårdagskvällen, är helt stilla och klar.

Helt magiskt hur fascinerande naturen kan vara! Och naturen, precis som livet är fullt av kontraster. För vad vore det ena utan det andra? För att kunna bilda sig uppfattningar måste man uppleva kontraster. Svårt att veta vad som är bra om man inte upplevt dåligt och tvärtom. Det går inte att veta hur det är att må riktigt bra och uppskatta det, om man aldrig mått dåligt.

Jag uppskattar helt ärligt alla motgångar  och svårigheter jag har haft i mitt liv. Jag gjorde det såklart inte  just då, när jag var mitt inne i det och inte kunde vara objektiv. Men jag vet med säkerhet att ingenting hade varit som det är i dag utan alla mina pusselbitar, bra som dåliga.

Och det är verkligen med det mänskliga livet, precis som med naturen: "Efter regn kommer solsken"... Ibland gäller det att också skapa sina egna solstrålar som kan lysa upp tillvaron.

Havre

Min favoritfrukost är... Havregrynsgröt med havremjölk! Allvarligt det är faktiskt det. Havre är en superprodukt med bra näringsinnehåll och fibrer. Dessutom håller man sig mätt ett tag, vilket är bra för en hungrig person som jag:)

Numera gör jag min egen havremjölk varje morgon till gröt. Jag tycker liksom att det är vansinne att betala mer pengar än ett paket havregryn kostar, för en liter havremjölk i butik! Särskilt när det är hur enkelt och gott som helst att göra egen.

Jag gör bara som så att jag mixar ca 1 dl havregryn med dryga 2 dl vatten (har inte mätt så noga), en liiiiiiten gnutta salt, inte ens ett halvt kryddmått, och en dutt kardemumma. Sedan silar jag bara bort grynen. Och tataaa - färdig havremjölk på ett nafs! Innan jag häller på mjölken på gröten, strör jag kanel och lite nötter över. Just nu rör jag även ner dinkelkli och hela linfrön.

Jag har numera havremjölk även till bärsmoothie. Fast då silar jag inte bort havregrynen eftersom jag vill behålla proteinet och alla fibrer. Nämnde jag att det ska vara ekologisk havre?;)

Havre kan även användas som en peelande ansiktsmask. Jag brukar mixa dem med lite yoghurt (som är peelande i sig) eller grädde och ibland även honung (renande och fuktgivande). Man lägerg på masken och låter denr sitta ca 15 min. Sedan masserar man in den i huden innan man tvättar bort den. Följ upp med olivolja eller någon annan bra produkt!

En ledig dag! Lyx!

Idag har jag varit ledig. LEDIG. En tisdag! På något konstigt sätt känns det extra lyxigt att vara ledig en helt vanlig vardag;)

Min dag började med en gråmulen morgonpromenad, men vad spelade det för roll att solen inte orkade titta fram - jag var ju ledig! Klockan nio var jag och fick en timmas massage hos min favoritmassör Ylva på Kroppskänsla. Inte alltid bara skönt under tiden, men grymt härlig känsla i kroppen efteråt. Love massage! Jag går ungefär en gång i månaden numera. Massage ökar blodcirkulationen och löser därmed upp spänningar, tillför ny näring till cellerna vilket gör att kroppen kan läka bättre, sätter igång utrensningen i kroppen, verkar lugnande och avslappnande, förebygger skador och mycket mer!

Jag har en risig underarm på höger sida till följd av alla timmar med målarpenseln i högsta hugg.... Jag ska nog trots allt inte inbilla mig att jag skulle kunna måla professionellt.... Den domnar och har sig, särskilt på nätterna. Inte bra! Där fanns det några minder trevliga punkter att massera på.

Efter massagen så hoppade jag in i bilen och åkte till Boden för att få ordning på mitt smått katastrofala hår på en eko-salong som heter Åsa & Marie. Och nu är det by by blondie och jag är återställde till något som jag skulle kunna titulera "mera jag". Det vill säga lite mer åt det guldbruna håret. Nu är det en riktigt dålig bild här nedan. Kanske åtminstone borde kammat mig innan:) Jag känner mig liksom mer hemma i lite mörkare hår. Jag trivs mer med hur färgerna i ansiktet ser ut då. Och nu är jag så klart även less på att ha kort hår så det är väl dags för projekt "spara ut håret". Igen.

Efter att jag fått håret eko-färgat så rullade jag tillbaka till Luleå för att jobba lite faktiskt. Ja, jag vet, ledig var det ju jag skulle vara. Men jag filade lite på en offert för en teambuildingupplevelse som jag liksom inte hinner med senare i veckan....

Avslutningsvis så var jag denna extremt lyx-lediga dag, på min sista (av tre) damm-behandlingar hos Liv. Sååå skönt och välgörande. Jag misstänker att jag till och med somnade en stund....

En av det bästa sakerna med en sån här mitt-i-veckan-ledig-dag, är att det känns ännu bättre att jag ska jobba imorgon. Älskar verkligen min salong och mitt jobb!

Morgonpigg

Det kanske är lite pensionärigt, men jag älskar att vakna tidigt. Det betyder ju då även att jag inte är uppe hela nätterna utan går och lägger mig hyfsat tidigt. Men min kropp har alltid haft den dygnsrytmen. Nu i dag vaknade jag kl 06.00 ca. Inte en chans att jag skulle somna om. Känner mig faktiskt riktigt pigg! Och just nu unnar jag mig veckans första morgonkaffekopp. I sängen. Men men en dutt kardemumma i. Kardemumma minskar surheten i kaffet, så det är mycket bättre för magen!

Jag tycker det är rofyllt att vakna tidigt och hinna ta in världen innan den har "kommit igång" ordentligt.  Inne i stan så är det rätt stilla då man stiger upp och tar en promenad vid femsnåret kan jag lova - knappt någon bil som hörs heller.

Här ute på stugan, där jag nu befinner mig, är älven ofta helt stilla och spegelblank på morgonen och man hör ljudet av fåglar, ekorrar och kottar som eventuellt ramlar till marken. Härligt!

Blir så glad av att få ta del av syner som bilden ovan visar - naturen är fantastisk! Det är vid sådana tillfällen jag kan känna och inse att jag verkligen är tacksam för att få vara en del av allt detta som kallas livet.

Operation utrensning

Som jag har nämnt, så har jag bestämt mig för att trappa ner på kaffe. Detta har inneburit att jag nu är på min sjätte dag HELT UTAN denna, för mig, himmelska dryck! Jag kommer inte att sluta helt, men har bestämt mig för att begränsa intaget till helger, samt de få gånger jag numera är på stan och fikar. Men först kör jag en "rivstart" där jag bestämt mig för att vara utan en vecka. Vilket jag till och med idag faktiskt har klarat av. Trots huvudvärk, ledvärk och ont i bindväven... Men de symptomen fick mig faktiskt att bli ännu mer bestämd. För det är uppenbarligen ett beroende som jag har varit involverad i. Så nu sitter jag här i sängen och sippar på en kopp ekologiskt grönt chai-te istället.... Inte riktigt samma känsla som kaffe...

Men kaffet är egentligen bara första steget. Nästa steg blir det i princip "otänkbara"... att trappa ner REJÄLT på socker... Det blir ingen lek! Jag tänker inte bli fanatisk där heller och sluta med alla kolhydrater. Men att välja rätt kolhydrater och minska intaget rejält under en period är tanken. Jag gissar, tyvärr, att det blir en större utmaning än frånvaron av koffein.

För att motivera mig, och hålla motivationen uppe så har jag beställt ett gäng produkter (från Oikos)som ska hjälpa kroppen att både rensa ut sig men även fylla på depåerna av vitaminer, mineraler och bra bakterier. Detta är produkter som jag även vill testa för att eventuellt kunna sälja dem själv på salongen och förhoppningsvis i min framtida webbshop:)

Dessa produkter ska numera intas daglien:

• Nakenhavre: Tillför tjocktarmen viktiga bakterier som stärker immunförsvaret. Håller även tarmen i form och ser till att rensa ut den ordentligt. 1 tsk/dag som sköljs och sväljs ner på kvällen. Produkten går även att ha i mat utöver det. Men nakenhavre är ganska hårt så jag håller mig till denna dosering.
• Dinkelkli passar till matlagning och bakning samt i müsli. Fungerar utrensande, minskar svullen mage, dämpar gaser och håller tarmarna i form. Allt från 1 tsk och uppåt/dag ska vara bra.
• PH-kalk: hjälper om man är sur i kroppen (till följd av felaktig kost och tex för mkt kaffe... alkohol mm) Bra vid stela leder, huvudvärk, värk, reumatiska besvär, trötthet mm. Verkar vara en   nödvändig produkt för mig just nu.... 1/2 till 1 msk/dag som dricks i ljummet vatten. Den smakar typ ingenting så drycken går ner med lätthet.
• Probiotika: tillför goda tarmbakterier och minskar uppkomst och risk för stressad mage, dåliga bakterier och skadliga mikroorganismer i tarm och mage. Bra vid problem med sura uppstötningar, problemmage, eksem, acne , svampinfektioner, nedsatt immunsförsvar mm. Det mesta av immunförsvar sitter ju i tarmarna! Det här är ett pulver som tas direkt på tungan om 1 krm/dag. Smakar till och med ganska gott!
• Nyponpulver (alltså inte det pulver man gör nyponsoppa på som man normalt köper i affären): stärker och smörjer kroppens leder, huden, bindväv, ligament bland annat. Bra vid ledvärk och är rikt på antioxidanter och andra näringsämnen. 1/2 tsk per dag blandas i exv yohurt eller smoothie.
• Nässelpulver: Mycket snabbverkande mineral, vitamin och antioxidantmedel! Bra vid exv trötthet och stress och då man känner sig allmänt ur form inuti. Samma intag/dag som nyponpulvret i förslagsvis yoghurt eller smoothie.

Så de här "godingarna" ska jag nu fylla på kroppen varje dag, samtidigt som jag alltjämt utesluter helt eller delvis, sådant som är vanebildande och slaggbildande för kroppen. Hittills har jag minskat på kaffe (slutat helt första veckan) och slutat med kött. Nästa steg blir som sagt att dra ner rejält på sockret OCH även på mjölkprodukter. Nu intar jag inte så mycket mjölkprodukter annat än naturell yohurt då och då, framförallt på helgen, och i te/kaffe.  Ja, alkohol är såklart inte en vinnare när man ska rensa ut kroppen heller...  Hmmm... Nä nu ska det istället bli mer av ekologiska grönsaker och fortsatt (för det är jag bra på) intag av bär. Jag är typ kär i bär;-)!

Såklart ska man även se till att dricka mycket vatten om man vill rensa ut kroppen. Vatten hjälper kroppen att driva ut orenheter de naturliga vägarna. För lite vatten bidrar till att kroppen börjar rensa ut via huden istället, vilket kan yttra sig som finnar, eksem, extrem torrhet på vissa ställen mm. Nu menar jag inte att man ska pimpla 5 L/dag. Men dricka ordentligt bör man i alla fall. Sen är det bra att svettas genom träning eller bastubad. Att svettas renar nämligen kroppen. 

VARFÖR vill jag hålla på med det här??? Ja, för att jag vill ha en kropp som är så frisk som möjligt och fungerar så optimalt som möjligt, att det både känns bra inuti och ser bra utanpå. Det känner jag nämligen inte att det gör just nu. Sen behöver man inte bli yberextrem och det har jag inte för avsikt att bli. (Som i kväll tex då jag tänker dricka lite gott rött vin, men nu har jag inte rört alkohol alls på två veckor så det känns lyx!) Jag vill däremot få in goda vanor i vardagen och kanske toppa lite då och då, när det behövs, med lite mera goda vanor och "renovera" helheten. 

Och en utrensning behöver inte betyda så mycket uppoffring, utan snarare en möjlighet att vinna energi både för kroppen och för sinnet. Och varför skulle jag inte vilja ha det?! Och man kan alltid lära sig något nytt på vägen. Oavsett om det är att laga nya maträtter eller annorlunda tankesätt. 

Mental kostrådgivning - fri eller fångad?

I tisdags vad jag i Piteå och avslutade dagen med att delta på en workshop med Janesh Vaidya som heter "Mind Management".  Han pratade utifrån väl valda delar av sin bok "Ayurveda för ditt sinne". Jag köpte den  och läste den förra hösten när jag lyssnade till honom på en föreläsning här i Luleå.

Kontentan av denna workshop var att lära sig kontrollera sina tankar och att kunna känna lycka i en sekund i taget. Alla sekunder. Det låter väl jätte-enkelt!?! Han menar bland annat på att man ska lära sig hantera tankar som man hanterar mat; är maten dålig så spottar vi ut den, är den god så sväljer vi ner den. Likadant är det med tankar; dålig tanke - spotta ut! Bra tanke  - "svälj ner". För det är ju de bra tankarna vi vill behålla och bygga upp oss med. Inte de dåliga som bryter ner oss. Det blir ju precis som att vi bara skulle äta mat som var giftig... Lika förödande men på lite olika sätt.

Nä självklart är det ju inte enkelt. Men precis som när vi vill komma i fysisk form så gäller det även här att träna, träna, TRÄNA! Men av någon anledning ger vi upp alldeles för lätt när det gäller mental träning. För den är många gånger så mycket jobbigare än den fysiska.

Det var en bra workshop helt enkelt. Den skulle kunna benämnas som mental kostrådgivning:) Janesh pratade mycket om stress också, och hur mycket negativt och dåligt stress för med sig både för sinnet och kroppen. Jag känner mig manad att läsa hans bok igen. När jag läste den förra året så ville jag sträckläsa den av nyfikenhet och hade inte ro att göra de övningsuppgifter som faktiskt finns där. Nu ska jag läsa den på ett annat sätt och faktiskt ta till mig av övningarna.

Ibland är det ju så, att man inte är mogen för att ta in allt på en gång, även om det är bra saker. Alla vill väl leva ett hälsosamt liv, mer eller mindre. Men det är svårt att förändra allt som behövs på en gång. Först måste man ju känna efter vad det är man vill förändra och hur. Vad som passar just mig och hur jag vill leva mitt liv. Sedan kan man börja tanka hem en sak i taget. Jag funkar så i alla fall.

För några månader sedan skulle jag aldrig ha gjort slag i saken och slutat äta kött eller  - horribla tanke - sluta med kaffe!!!! Och nu äter jag varken kött eller dricker kaffe. Fast det där med kaffe tänker jag inte lägga ner helt, men det blir bara helggodis framöver. Jag har verkligen mått grymt dåligt av frånvaron av kaffe! Huvudvärk och ledvärk som till och med hållit mig vaken på natten. Snacka om något jag inte skulle ha svalt så mycket av i mina dagar.... För om det känns så mycket i kroppen av att vara ifrån det så kan det ju inte vara bra... Janesh uttryckte det som att så länge vi inte är beroende av något; mat, dryck, destruktiva tankar etc, så är vi fria. Men om man får abstinens och upplever ett oroväckande begär efter något. Ja, då är vi faktiskt inte fria....

Så den här hösten kommer för mig att handla lika mycket om frigörelse som utrensning! Jag vill inte känna att jag måste ha något för att inbilla mig att livet blir enklare eller mer meningsfullt. Vare sig det handlar om kost eller tankar/känslor/vanor. Att dra ner på sockret, det blir en rejäl utmaning, men vad gör man inte för friheten;-)

Off to Piteå!

Nu åker jag snart till Piteå. Ska bli riktigt kul, och mycket intressant med Janesh Vaidyas workshop i kväll! Mer om honom kan läsa här.

Pauser i vardagen

Måste bara få börja med att gnälla över min oövervinnliga huvudvärk som tillsammans med ett lätt illamående har förföljt mig HELA dagen. Kaffeabstinens heter det visst.... Men samtidigt som jag just nu skulle kunna betala dyra pengar för en kopp härligt, nybryggt, aromatiskt doftande kopp kaffe, så känner jag mig än mer övertygad om att jag bör rensa systemet.

Idag har jag varit till min kiropraktor och "renoverat" mig. En hel del justeringar i rygg och nacke blev det. Plus att jag sedan några veckor tillbaka med ökande kraft har har domningar i höger arm och ner i fingrarna. Jag är helt medveten om varifrån detta kommer, nämligen från sommarens mastodontmålning ute vid stugan. De här domningarna började nämligen när jag målade.

Kiropraktorn hittade dock några mycket otrevliga triggerpunkter som hon envetet bearbetade så att jag nästan trodde att jag skulle börja gråta:-) Men resultatet känns SÅ skönt, en klar förbättring.

Jag är glad att jag tog mig iväg och fixade till kroppen idag. Det behövde den efter mycket fysiskt fritidsarbete och fysiskt arbete på salongen. Och under lunchen så tog jag en kort promenad och satte mig ett tag och filosoferade och tittade ut över vattnet. Tänk vad sällan vi (jag) tar pauser i vardagen? Det rullar liksom oftast på utan att vi tänker på att stanna av och andas ordentligt.

Jag tror att jag hädanefter måste lägga in liter mer pauser. Det blir inte så mycket sådant när man jobbar själv och inte har någon att dricka kaffe med, nej te var det ju nuförtiden, eller äta lunch med. Jag brukar bara köra på.

Ibland gäller det nog bara att göra något annorlunda. Något litet. Det ger så mycket! Imorgon ska jag göra något annorlunda hela dagen - jag ska på möte i Piteå, träffa min allra bästa vän, hälsa på mamma och gå på workshop som den indiske Ayurvedaläkaren Janesh Vaidya håller i! Det ser jag verkligen fram emot.

Men nu är den här pausen slut och jag ska återgå till jobbet. Hoppas din eftermiddag är lika skön som mig (minus huvudvärken;-)!

Höststädning

Av någon anledning har jag fått för mig att prova vara utan min älsklings-morgon+förmiddags-dryck KAFFE i en vecka. Det låter ju lite kockolocko kan man tycka. Varför i hela friden skulle jag vilja vara utan det??? Inte ens jag själv är riktigt säker. Men. Jag har en sorts feeling av att jag faktiskt skulle må bättre utan kaffe ett tag. En sak vet jag med säkerhet - jag kommer definitivt inte att må sämre i slutändan. Det vill säga efter ett par dagar när huvudvärken har gått över;-)

Sedan är det en del i en liten utrensning som jag håller på att inleda lite successivt just nu. Jag har ju slutat med kött och har inte ens saknat det ännu efter cirka två (eller är det kanske tre?) veckor på vegetarisk kost. Fast jag är ju inte vegetarian - viktigt att påpeka - för jag äter fisk och skaldjur. Dock inte så mycket av det, jag vill ju lära mig laga nya maträtter. Uppleva något annat än det jag är van vid och kan.

I veckan kommer även några produkter som jag har beställt som ska verka uppbyggande för kroppen på olika sätt. Och då passar det bra att "vila"lite från till exempel beroendet kaffe:-) Jag ska berätta mer om dessa produkter senare.

Det jag egentligen håller på med, för att prata lite klarspråk, är att göra en utrensning av kroppen. Och varför då? När ska man göra det? Enkelt - det känner man! Jag har känt mig trött, haft dålig hy, har någon konstig allergi om mornarna, jobbig uppblåst mage you name it. Så nu är det dags att få ordning på systemet igen!

Utrensnings kan man göra på olika sätt, men ett hett tips är att sluta med, eller åtminstone trappa ner rejält på sådant som belastar kroppen. Drick mycket vatten, undvik tung mat, alkohol och socker. Gör härliga smoothies med mycket vitaminer och byt ut kaffet mot örttéer. Nämnde jag drick mycket vatten?! Det händer inga under över en natt. En utrensning tar tid och det är inte ovanligt att det personliga tillståndet initialt försämras. Men om jag vet att jag kommer att må mycket bättre och känna mig fräschare om två-tre veckor. Ja, då känns det som en ganska liten uppoffring att göra.

En höststädning är faktiskt inte alls dumt att göra. Tänk efter, allt annat omkring oss behöver städas upp regelbundet. Likaså våra kroppar, vilket borde vara ännu mer angeläget än något annat. För vad som än händer, så har du alltid kroppen med dig.

Och vem vet. Min älsklings-förmiddags+morgon-dryck kanske är något helt annat än kaffe om några veckor. Eller så inte. Vilket som så är det helt OK!

Nyttiga antioxidanter

Idag blev jag så grymt sugen på hallon! Hallon är ett av mina favoritbär som jag gärna äter till naturell yoghurt. Som till lunch idag till exempel. Men sedan var jag på stan för att fylla på förrådet av ekologiskt te och kom osökt hem med ett supergott hallonbladste. Faktiskt så gott att jag nästan skulle kunna tänka mig att byta ut kaffet... Nästan. Vi får se...

Hur som helst, nu under kvällen så blev det något av en hallonfrossa då jag mixade ihop hallon, mango och havremjölk till en god smoothie toppad med valnötter och kanel. Jamjam:)

Hallon tillhör kategorin rosväxter och är faktiskt en ganska unik tillgång med tanke på sitt innehåll av en särskild super-antioxidant - ellagitanniner. Detta ämne finner man bara i riktigt små mängder annars i jordgubbar. Jag har läst att det eventuellt även kan finnas i någon kinesisk ört. Fantastiskt va! Och vi som har vilda hallon i mängder ute vid stugan.

Nu finns det en rad olika sorters hallon, men vilka dessa är tänker jag inte gå in vidare på. Det är i vilket fall ett riktigt superbär, fullspäckat av antioxidanter, vitaminer, mineraler och fibrer!

Hallonbladen går att torka (kan dock vara bra att läsa på om den processen. Har aldrig provat själv. Än.) och kan användas bla till att koka te på, men även som munvatten vid sår i munnen eller för att badda på sår som inte vill läka.

Även kanel innehåller en hel del antioxidanter. Dessutom har kanel bakteriedödande effekt och ska kunna hämma tillväxt av svamp i kroppen.

Själv älskar jag kanel och äter gärna denna krydda till gröt och i yoghurt. Och självklart är kanelbullar en riktig favoritgoding;0)

Men som med allt här i livet - lagom är bäst!

Välrostad müsli

I söndags tillverkade jag min första egna rostade müsli! Det var inte speciellt komplicerat. I alla fall inte att blanda ihop ingredienserna. Jag valde (få se om jag minns nu) havrekärnor, solrosfrön, valnötter, cachewnötter och linfrön. Sedan blandade jag vaniljstång, honung och äppeljiuce samt olivolja (det ska egentligen vara rapsolja men nu hade jag inte det hemma). Sedan bredde jag ut allt på en plåt med ugnspapper. Ca 30 min skulle de vara ugnen på ca 200 grader.

Fast jag tyckte inte att de var tillräckligt torra så jag lät de vara i liiiiite längre. Typ 20 minuter längre.... Så... nu har jag väldigt välrostad müsli hemma i min müsliburk:) Fast som tur var inte bränd... Och den blev faktiskt supergod och som du kanske förstår då, ganska knaprig. Det enda jag blev besviken på var att jag inte kände så mycket vaniljsmak som jag hoppats på. Men jag älskar den - jag har ju gjort den själv och känner mig nöjd som ett litet barn över den bedriften:-)

Go morron!

Härligt att få äta frukost till tända ljus och den här mysiga utsikten! Den här morgonen har jag roat mig med att sitta och Googla på diverse saker som har med ekologiskt att göra när det gäller hudvård och mat. Dessa länkar har jag till exempel varit in på:

http://www.ekologiskt.com/

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/ekomat/ekologiskavalet/faktabladekoval.html

http://ecochic.blogg.se/

Sen har har jag även ett tag haft i tanken att jag verkligen ska göra slag i saken och göra egen rostad müsli och baka eget bröd. Betydligt billigare och en helt igenom "ren" produkt kan man ju framställa om man själv har kontroll över alla ingredienser. Inom de närmsta två veckorna ska detta vara testat och redovisat!

Ha en fin dag:-)