Tid med sig själv

En av de saker jag funderar över med min Indienresa, är hur jag ska hantera den plötsliga inlevelsen av tid. Det sägs ju att tid, egentligen är det enda vi alla äger, ändå tycker många av oss, tycker jag, ofta att tiden är en bristvara. Något jag vill ha mer av. Men vad vill jag egentligen ha mer tid till?

Svaret på den frågan är jag inte riktigt säker på. Men jag tror att det i mitt fall handlar mer om att skapa en rofylld tillvaro. Att ta mig tid till att "bara" vara. Men det är ju inte så hiskeligt lätt i effektivitetens vardag. Det gäller med andra ord att tänka till. Och, inte att förglömma (tjatigt, jag vet - men sant!) att försöka vara mer härvarande och inte ständigt längta efter något annat. Om jag blev bättre på det, kanske jag faktiskt skulle inse att jag har all tid jag behöver, till det jag vill använda den till.

Jag tror att Indien kommer att vara en bra lärdom om det där med tid. För där kommer jag att vara helt själv (ja, alltså med alla andra på anläggningen, men utan ressällskap), med mig själv. Med mina tankar och funderingar.

Jag måste seriöst ta tag i det där med mediation igen. Hur svårt kan det vara att avsätta en kvart om dagen till att inte tänka? Jag höll på med det för många år sedan och undrar just nu varför jag upphörde.  Så det blir en av de aktiviteter, eller snarare icke-aktiviteter, jag ska ägna mig åt. Varje dag. Från och med idag. En kvart om dagen. Till att börja med i alla fall. Och vem vet, jag kanske dessutom kommer att uppleva att jag har mer tid att förfoga över;-)?