Min rygg

Jag driver en egen salong - Stundvis - där jag jobbar med massage och olika spabehandlingar. Det betyder att jag är väldigt beroende av att min egen kropp ska fungera så optimalt som möjligt för att jag ska kunna göra ett bra jobb. Eftersom jag länge haft problem med min ländrygg kopplat till mitt bäcken, så har det inte alltid varit helt enkelt..... Första gången jag fick ett såkallat "ryggskott" så var jag 21 år. Det hände när jag var i Härnösand och höll på med morgonrutinen tandborstning. Helt plötsligt började det liksom strama och värka  i ryggen och det blev gradvis sämre. Snart kunde jag inte sitta och det var ju lite olägligt då jag var på väg att åka hem till min dåvarande hemstad Piteå. Bilar är ju till för att sittas i... Så jag fick installera mig så gott det gick liggandes i baksätet. Väl hemma tog det drygt två veckor innan jag var något sånär återställd igen. INTE kul. Men kanske lärorikt.... Synd att jag inte lyssnade så bra på kroppen som jag kanske borde ha gjort. Inte då.

Genom åren så har jag åkt på problem med ryggen till och från med mer eller mindre onda resultat. Den värsta gången inträffade i april 2011. Jag startade upp företaget på allvar i februari det året. Detta på sidan om min anställning på 100%. Dessutom så läste jag in Medicinsk grundkurs på distans 50%. Ja, jag kan väl säga att jag inte direkt hade mycket till bra livskvalité just då! Jag harvade mig upp för en promenad varje vardagmorgon kl 04.45, jobbade på kontor från 7-16 på dagarna, sedan på salongen med kunder och sedan pluggade jag fram till läggdags. Men jag visste ju också att det var en begränsad tid annars hade jag inte fixat det. Jag fick fokusera på de grundläggande behoven "sova, äta" under den perioden på ca 3 1/2 månader.

Men har man inte lärt sig förr så blir man påmind igen. En eftermiddag efter ett par hektiska dagar på min anställning, slutpluggning i kursen och jobb på salongen, tog min rygg tag i situationen. Igen får jag väl säga. Jag kände hur den började göra ont när jag var hemma mellan varven och skulle hinna hetsdamsuga lägenheten. Jag blev lite orolig så jag gjorde några stretch- och vridövningar innan jag hastade iväg till salongen för att utföra en massage. Det gick inte bra, men det gick! Väl hemma igen blev jag under kvällen succesivt sämre. Morgonen därefter tog jag mig med nöd och näppe ur sängen. Min sambo var lägligt nog på väg på en affärsresa till Umeå så han var tvungen att lämna mig i mitt misserabla tillstånd av ryggont som tillslut resulterade i att jag inte tog mig från golvet utan fick bli installerad i en ambulans och åka till Sunderby sjukhus. Och jag kan lova att det ska mycket till innan jag ens övervägde min sambos ord att ringa dit... Väl där konstaterade dem att problemet var muskulärt. Det betyder att de inte sätter in någon åtgärd förutom rejält smärtstillande tabletter. Dessa fick jag kämpa mig iväg och hämta själv med hjälp av en rullstol som jag sköt framför mig för att få stöd att kunna gå. Myrsteg. Saktare än saktast. Saktare än ALLA andra patienter som korsade min väg (min då oändliga väg) till sjukhusapoteket. Där fick personalen hjälpa mig att betala eftersom jag inte kunde hålla i plånboken och ta fram pengar samtidigt. Sedan fick jag inte tag i någon jag kände utan fick lov att be min dåvarande chef komma och hämta mig. Han i sin tur fick lite panik över att få in mig i bilen och ringde en vän som tillsammans med honom fick hjälpa mig upp i lägenheten hemma. Usch! Jag kände mig ganska lite kan jag säga.... Och jag kände mig inte som en bra förebild för mina egna kunder.

Jag fick bli sjukskriven i en vecka och kunde börja om på salongen efter två. Men än idag, mer än ett år senare så är ryggen inte helt återställd. Har jag suttit för länge är jag sned när jag ställer mig upp så då får jag inte hasta iväg. Det är svår att säga varför jag har de problemen jag har och har haft med ryggen. Själv tror jag att det beror på flera saker. Rent fysiskt så har jag en obalans i kroppen på så sätt att jag är svagare i musklerna runt bäcken och ländgrygg än tex i armarna. Detta resulterar i att jag har en tendens  att bära mer än jag egentligen ska. Bära tungt och snett är INTE bra för mig. Inte för någon för den delen. Sen har jag ofta fått de här problemen när jag stressat för mycket så jag drar även den kopplingen. Vissa får eksem och allergier, vissa får problem med leder och muskler. Och tro mig, när jag hade så ont som jag hade sist, så var det enda jag kunde göra att ta det lugnt. Allt gick i slow motion just då. Och det låter kanske konstigt, men jag är glad att min kropp fungerar som den gör, för den säger till innan det barkar av alldeles. Kroppen är ibland smartare än huvudet.... Tack vare att jag blivit tvingad av min kropp att ta det lugnt, så har jag fått möjlighet att stanna av och tänka efter, mer än en gång. Sedan är just ryggen det centrala i kroppen - den bär upp oss både neråt och uppåt. Flera personer  jag fått förmånen att träffa, har påpekat att ryggen är känslig för förändringar i livet, som uppbrott, separationer och flytt. Om det är så eller inte kan jag inte svara på då jag inte har vetenskapliga belägg för det, men det känns för mig ganska självklart att allt hänger ihop. Så summan av kardemumman är lite av en klyscha, men den är sann: lyssna mer på kroppen för den är så klok!