Ett år äldre - ett år bättre?

I takt med min ökande ålder märker jag en oroväckande ökning av tidens hastighet. Undrar varför det är så? Eller är det bara jag? Kanske ändå borde testa det där med mindfulness........... I år fyller jag trettiofyra. Det började redan i höstas men känns på något sätt än mer påtagligt nu, att jag inte kommer att förbli evigt ung. Livet går, vare sig man är redo för ett nytt år, en ny månad, vecka eller dag. Jag brukar ofta tänka "ett år älde - ett år bättre", men jag inser ju att det inte sker automatiskt. Jag måste väl förmodligen bidra med den förbättrade årgången om det faktiskt ska bli så.

Problemet med människor, till skillnad från med årgångsvin, är att det inte finns någon konkret metod för det där med förbättrad med åldern. Men det är väl, antar jag, också en del av tjusningen. Jag kanske skulle börja se på mig själv som ett unikt årgångsvin där jag själv får vara kreativ och komponera ihop en egen metod bara för mig? Hur skulle ett sådant vin smaka? OM jag vore ett vin... skulle jag vilja vara en essens av allt det som egentligen är viktigt. Levande. Jag vet ju såklart vad det är. Typ. Det är bara det att det är så lätt att glömma....

I helgen diskuterade jag och min sambo vårt blivande nya kök. Val av bänkskivor, spishäll, micro eller inte micro (jag är emot...) och så vidare. Plötsligt säger han att det egentligen är lite galet att vi sitter här och planerar ett nytt kök. Det är ju ingenting vi behöver för att överleva. VI behöver inte oroa oss för att införskaffa föda. Det löser sig liksom med eller utan kök, det finns ju även restauranger. Att få tag på mat och att äta är liksom en självklarhet. För oss... Men inte för alla. Inte för någon annan art av levande här på jorden. Vi har numera helt andra saker att oroa oss för. Och hur galet det egentligen är, så är det ju den värld vi (tacksamt!) lever i.

Åter till vinet. OM jag vore ett årgångsvin, så skulle jag i mina bästa år, inte vilja ge en upplevelse av ett nytt kök (hur fint det än kommer att bli), jobbstress, märkeskläder, kaffelatte eller ens choklad.... Jag skulle vilja smaka av alla känslor jag någonsin upplevt, uppskattat till sista droppen, livet som det verkligen är. Så enkelt, men tydligen ändå så komplicerat ändå...;)